I en intensiv fasans sekund vilade hon på den svindlande vågkammen, som om hon begrundade sin egen höghet, så riste hon till, vacklade och föll.

En känsla för vilken jag inte har något namn, har tagit min själ i besittning, ett intryck som vägrar låta sig analyseras, för vilket mina gamla kunskaper är otillräckliga och till vilket jag fruktar att framtiden inte skall ge mig någon nyckel.

Det vore förspilld möda att gömma sig, dessa mäniskor vill inte se.

Bilder från google, citat från edgar allan poe.